|
Hon var lagd åt det anorektiska hållet, vilket tyvärr var
vanligt bland irländarna på den tiden. Det visade sig också
att hon hade fel på bukspottkörteln så hon fick äta
diet och medicin i hela sitt vuxna liv. Hon var bad- och sim-tokig,
tjuvaktig - bara mjuka saker såsom handskar, tofflor o.s.v. - men pigg
och lekfull in i det sista. Hörseln blev sämre vid tolv-tretton-
årsålden, men det kompenserade hon med lukt och syn. Hon var en
riktig liten odåga och hon lärde mig massor och kanske just
därför så innerligt älskad och sedan saknad.
|
13 år